Tillie Walden: Spinning (First Second)

Tillie Waldens självbiografiska serieroman om sina drygt tio år som konståkare handlar bara på ytan om vad som hände på isen. För även om en stor del av Spinning utspelas i omklädningsrummet och på rinken så blir boken en stark läsupplevelse tack vare hur varje skär, hopp och piruett fungerar som en fysisk förlängning av Waldens inre känslomässiga tumult. Skridskoträningarna och tävlingarna blir en tillflyktsort från den isande kyliga hemmiljön, mobbarna i skolan och sedermera även sorgen över en sprucken tonårsförälskelse, men privatlivets problem börjar läcka in och påverkar disciplinen och förgiftar åkglädjen tills bara en djup avsmak återstår. Spinning utformar sig därmed till en lågmält gripande uppväxtskildring om hur man en dag börjar inse att man offrat allt för något som i grunden är betydelselöst och därtill har fyllt en helt annan funktion än vad man intalat sig, och att slutligen finna styrkan att vända det ryggen och gå vidare i livet.

För Walden handlar den personliga vändpunkten om huvudsakligen två stora, omvälvande uppvaknanden. Det ena är att våga komma ut, både för sig själv och för omgivningen. Det andra är insikten att hennes främsta drivkraft i både konståkningen och andra intressen är längtan efter och behovet av en trygghet och värme som förnekas henne i hemmet. Spinning drabbar hårdast när dessa två teman sammanstrålar. Kontrasten mellan föräldrarnas och syskonens valhänta och tondöva sätt att hantera Waldens sexualitet – där Walden framhäver den unga Tillies obehag genom att låta henne försöka fly ut ur bildrutorna – och den djupt empatiska famnen som erbjuds av hennes musiklärare är rent ut sagt hjärtskärande sorglig.

Tillie Walden förstärker sitt yngre jags känsla av isolering genom flera olika metoder. Hon stänger ofta in henne i rigida geometrier: Väggar, dörrar och ljuskäglor bildar figurativa, klaustrofobiska burar som skär av henne från omgivningen, och hon kontrasterar återkommande Tillies mjuka mellanmänskliga relationer med sina träningskamrater med ishallarnas och shoppingcentrens ekande stora och kalla arkitektur. Den unga Tillie avbildas också ofta helt eller delvis vänd från läsaren, vilket förstärker känslan av slutenhet, som om den unga Tillie därigenom gör sig onåbar för läsarens medkänsla.

Walden tecknar med en fin känsla för anatomi och kroppsspråk – att hon kan förmedla den unga tonåringens obekvämlighet i sin egen kropp är avgörande för bokens slagkraft – men överarbetar inte figurerna utan tecknar med sparsamma tuschlinjer och en emellanåt nästan skissartad ledighet. Konturerna går inte alltid ihop, ansiktsuttryck antyds ofta mer än de detaljeras. Allra tydligast blir det när hon ska skildra sin mobbare i skolan eller studievägledaren som i en av bokens mest smärtsamma partier bryter deras förtroende och begår ett oförlåtligt övergrepp. Deras ansikten är upplösta i flyktiga, korta streck som bara antyder karaktärsdrag, som om deras svek fortfarande är för smärtsamt för att beskriva i detalj.

Tillie Walden arbetar huvudsakligen utifrån en sexrutig sidlayout, men bryter mot den när historien kräver det. Sekvensen från en tävling sent i boken är ett utmärkt exempel: När tankarna börjar spinna utom kontroll för Tillie börjar Walden tillämpa en 24-rutig layout för att förmedla stressen och den tilltagande paniken på isen. Det är skickligt gjort. Walden jobbar också effektivt med en begränsad färgpalett, där diagonaler av gult ljus bildar ett visuellt tema för boken och skänker både värme och stadga åt rutornas mörkt gråblå tusch och gapande vita isytor. Det gör Spinning till ett mycket stilsäkert verk.

Men det som gör Spinning verkligt imponerande är att Tillie Walden, som är född 1996, bara är 21 år gammal. Under några få år har hon producerat ett antal zines och webbserier som lovar gott inför framtiden (den nyfikna rekommenderas att läsa hennes webbserie On a Sunbeam, som delar en hel del av Spinnings teman men tillför ett SF-moment och ett rikare, mer utblommat bildspråk). Men tills vidare är Spinning en alldeles utmärkt bokdebut, insiktsfull och rörande.